| |
| Liggande |
| Kropp och ben Rem och vänster arm Höger arm och axel Huvudet Nollpunkt Första gången Omladdning | Liggande är av naturliga orsaker den mest stabila skjutställningen. Efter att ha lärt sig utnyttja remmen på rätt sätt kan en nybörjare relativt snabbt uppnå god stabilitet och avslappning. Kroppen skall vara totalt avslappnad. För att uppnå högre poänger krävs det dessutom att nollpunkten ligger i tavlans centrum och att man har en korrekt rekylupptagning. |
Kropp och ben För att ställningen ska bli bekväm måste ryggraden vara rak. En linje mellan axlarna bildar ett T med ryggraden. Denna linje bör vara nästan vinkelrät mot ryggraden men normalt trycks höger axel något bakåt av kolven. Vänster ben läggs rakt ut i kroppens förlängning, parallellt med ryggraden, så att vänster arm, sida och ben bildar en rät linje. Vänster fot kan vila på tårna eller vriden med tårna in mot höger fot så länge benet förblir avslappnat. Om vänster fot ligger på sin insida uppstår spänningar i benet. Genom att vinkla höger ben utåt lyfts magen något och vikten förskjuts mot vänster sida. Detta underlättar andningen och minskar pulsens påverkan på ställningen. Det kan också ge bättre kontakt mellan axeln och bakkappan. Vinkeln är högst individuell men prova omkring 30-45 grader och böj knäet något så att det känns komfortabelt. Höger fot kommer naturligt att vila på sin insida. Drar man upp höger knä för långt blir belastningen på vänster armbåge för stor. En obekväm ställning kan bero på både stor vinkel och överdriven böjning i knäleden. Överkroppens och gevärets tyngd vilar i huvudsak på vänster armbåge.
Rem och vänster arm Vänster armbåge skall placeras ganska långt fram i kroppens förlängning så att kontaktytan med underlaget hamnar på armbågens baksida. Ju längre fram armbågen placeras ju lägre blir ställningen. Sett från ovan skall armbågen ligga på en linje mellan axeln och handleden eller något till höger om denna linje. En skytt med breda axlar och långa armar måste troligen vinkla in armbågen för att få den tillräckligt nära geväret. Detta speciellt om han ligger rakt bakom bössan. Armbågen placeras lämpligen så att avståndet mellan gevärets centrumlinje och armbågen blir omkring 7-12 cm. Detta ger förutsättningar för en bra rekylupptagning och stabil nollpunkt. Är armbågen för långt in under geväret blir belastningen på utsidan av axeln stor och det blir jobbigt att skjuta många skott. Armbågen får inte flyttas under skjutningens gång eftersom det påverkar ställningen på flera sätt. Stocken skall ligga mot tummens bas. Ligger den för långt ut i handflatan böjs handleden och bössan kommer inte att ligga så stabilt. Om stocken vilar för mycket på tummen känns det snabbt obekvämt och dessutom kan man få puls i geväret. Remmen ska läggas runt handens baksida så att handleden förblir rak. Om remmen löper för långt ned mot armen kommer handleden att böjas vilket inte är bra. Vänster hand skall vara avslappnad och inte greppa om förstocken. Handen skall placeras direkt mot remfästet i mjukdelarna mellan pekfingern och tummen. Detta underlättar intagandet av samma ställning inför varje skott eftersom rekylen då ej kan flytta stocken i handen. Rekylen kommer nu delvis att tas upp av vänster arm. Om för mycket av rekylen tas upp av armen får man en försämrad rekylupptagning vilket syns genom att siktet inte går rakt upp vid skottlossningen. Åtgärden blir då att öka bakkappans tryck i axeln. Underarmens vinkel mot underlaget bör vara något mer än 30 grader. För stor vinkel ger en mindre stabil och mer ansträngande ställning eftersom överkroppen då får en för kraftigt böjning uppåt. Vänster axel hamnar normalt något lägre än den högra. Axeln höjs om man drar in armbågen närmare kroppen. Detta lyfter också upp bröstkorgen vilket i vissa tillfällen kan hjälpa något om man har problem med att pulsen påverkar bössan.
Höger arm och axel Oftast höjer man bakkappan ett par centimeter i liggande. Den placeras sedan där nyckelbenet övergår i axeln eller i gropen därunder. Då hamnar den inom axeln, nära halsen. Om bakkappan sitter för långt ut på axeln kommer rekylen att tas upp för långt ifrån kroppens centrum vilket gör att rekylen blir svårkontrollerad. Det samma händer om man ligger alltför snett med kroppen. Det underlättar om du tar tag i kolven med höger hand och placerar den på rätt ställe. En placering som ofta ger ett bra resultat är att låta bakkappans övre del vila mot nyckelbenet alldeles innanför axeln. Detta ger ett högt tryck på en liten yta vilket kan medföra bättre kontroll över rekylen. Trycket från bakkappan i axeln måste vara så stort att endast en mindre del av rekylen tas upp i vänster hand. Detta tryck skapas genom att man slappnar av i överkroppen. Axeln sjunker då ned och fram så att bössan trycks fast. Trycket skall således inte skapas genom att man spänner remmen. Trycket kan ökas genom att förlänga kolven. Man får samma effekt genom att flytta fram remfästet men det kan också leda till att axeln trycks för långt bakåt samt att nollpunkten flyttas åt vänster. Spänner man remmen något ökar trycket i axeln men det ökar dessutom trycket mellan remfästet och vänster hand. Det kan också ge problem med att nollpunkten driver till vänster. Ytterligare en åtgärd är att fästa remmen högre upp på överarmen. Bakkappans placering i axeln måste vara lika för varje skott annars får man olika rekylupptagning. Det underlättar om du tar tag i kolven med höger hand och placerar den på rätt ställe. Stockens längd justeras så att handen får plats att bekvämt hålla om pistolgreppet utan att för den skull behöva sträckas fram. En skytt med långa armar behöver en lång kolv. Man skall eftersträva en rak och avslappnad handled. Höger armbåge skall kunna placeras något framför bakkappan så att man så att säga omfamnar bössan. Armbågens placering påverkar nollpunkten så det är viktigt att justera den inför varje skott. Överarmens vinkel mot underlaget bör vara omkring 30-45 grader. Handens grepp om pistolgreppet behöver inte vara så fast som i stående. Handen får inte användas för att justera nollpunkten då det påverkar rekylupptagningen. Detta kan kontrolleras genom att lyfta handen några millimeter från pistolgreppet. Siktet skall då ligga kvar i tavlans mitt.
Huvudet Balansorganen kan inte påverka ställningen lika mycket som i stående så huvudets lutning är inte lika viktig i liggande. Grundregeln är ändå att man skall föra geväret till ögat och inte tvärtom. Huvudets tryck mot kindstödet påverkar rekylupptagningen och därmed träffläget. För att undvika problem med detta skall kindstödet justeras så att man ser rätt igenom siktet när nacken är avslappnad. Dessutom måste trycket mot kindstödet vara lika från skott till skott. Nollpunkt Kontroll och justering av nollpunkten går till på följande vis: Inta skjutställningen, blunda samt andas med magen för att slappna av i hela kroppen och inta den inre skjutställningen. Var noga med att slappna av helt i vänster arm, mellan skuldrorna, i höger axel och arm samt ryggen. Öppna nu ögonen och kontrollera var siktet pekar. Om nollpunkten ligger inom ett område som motsvarar en tavla med 6 prickar på 50 m räcker det att flytta höften i sidled. Vid större justeringar måste man resa sig upp och inta skjutställningen på nytt. För att ändra nollpunkten i höjdled, t ex uppåt, kan man krypa något bakåt ifrån vänster armbåge. För större justeringar kan man flytta upp bakkappan på kolven eller spänna remmen och samtidigt flytta remfästet bakåt, (närmare avtryckaren). För att justera ned nollpunkten gör man tvärtom. Om man ändrar remspänningen måste man för att behålla samma tryck i axeln även justera remfästet. Var försiktig med att ändra bakkappans placering i axeln eftersom kraften från rekylen då får en annan angreppspunkt. Man kan kontrollera skjutställningen genom att med höger hand flytta siktet i sidled. Tryck med höger hand först siktet några centimeter till vänster och släpp efter tvärt. Dra sedan siktet några centimeter till höger och släpp efter tvärt. I båda fallen skall siktet återgå till utgångspositionen vilket betyder att du har en skjutställning med stabil nollpunkt. Därmed inte sagt att ställningen är perfekt. Om siktet inte återvänder till utgångspunkten betyder det att du måste förbättra din skjutställning annars kommer nollpunkten att ändras under skjutningens gång. Inför varje skott skall man göra en snabb kontroll av nollpunkten. Detta skall ingå som en naturlig del av skjutrytmen. Finjusteringar av nollpunkten i sidled inom tavlan gör man genom att flytta höger armbåge i sidled. Finjusteringar i höjdled görs genom att hålla andan olika mycket. Släpp ut luft så höjs siktet och tvärtom. Placeringen av höger armbåge är mycket viktig och skall vara lika för varje skott. Första gången Nybörjaren lägger sig utan bössa i omkring 15 graders vinkel mot tavellinjen. För sedan fram armbågen i kroppens förlängning så långt det bekvämt går och drar tillbaka den 10-15 cm. Dra inte tillbaka den längre än att kontaktytan med underlaget hamnar på armbågens baksida. Lyft bålen genom att dra upp höger knä. Ta upp geväret och justera vänster hands grepp om stocken tills bössan pekar mot tavlan samtidigt som bakkappan trycker ordentligt mot axeln. Armbågen ska vara placerad strax till vänster om bössan. Kontrollera att vänster underarms vinkel är minst 30 grader. Fäst remfästet 1 cm framför handen och sätt fast remmen. Vänster arm skall nu vara helt avslappnad och nollpunkten ska ligga mitt i tavlan. Ta upp bössan igen och spänn remmen tills gevärets hela vikt bärs av remmen utan hjälp av muskelkraft. Blunda, slappna av och inta den inre skjutställningen. Vänster arm och höger axel skall nu vara helt avslappnade och nollpunkten ska ligga mitt i tavlan. Avsikten är att hitta en naturlig och bekväm ställning som skytten kan utgå ifrån i början. Med justeringar av kropp och utrustning kan han sedan prova sig fram till stabil skjutställning. Omladdning När man laddar ett korthållsgevär ska man trycka in patronen ordentligt i patronläget så att den inte hamnar snett och kläms när man stänger slutstycket. | |||||||||||