Knästående kan vara tekniskt svårt. Detta för att kroppsbyggnaden har större påverkan på ställningens uppbyggnad än i stående och liggande. Eftersom det är så många variabler som påverkar varandra blir det svårt att prestera jämngoda resultat trots att man tycker sig inta exakt samma ställning. Det krävs målmedveten träning för att komma fram till en ställning som tillåter att kroppen kan slappna av vilket är mycket viktigt. Då upplever man i gengäld ofta att knästående är relativt lätt och poängerna närmar sig de man uppnår i liggande.

Höger fot och ben
Blixtlåset på byxans baksida öppnas helt och hållet så att man bekvämt kan böja benet utan att blodflödet stryps. Om möjlighet finns kan man även släppa upp på baksidan av skoskaftet.

Innan man sätter sig skall man forma kudden genom att med handen slå en skåra för foten. På detta sätt undviker man att kudden efter hand sjunker ihop. Kudden placeras på tavellinjen i ca 60 graders vinkel. Foten placeras i skåran så att kudden hamnar mitt under vristen. Hälen hamnar då strax till vänster om tavellinjen samtidigt som både knäet och skosulans framkant får god kontakt med underlaget. Kuddens placering kan användas för att justera trycket på knäet och skosulan. En placering närmare tårna, minskar trycket på skosulan och ökar det på knäet. Alltför mycket fyllning kan göra att man inte får tillräckligt tryck dessa två punkter samtidigt. De flesta skyttar har dock ganska lite vikt på höger knä.

Benet placeras i ungefär 60 graders vinkel mot tavellinjen. Denna vinkel varierar mycket mellan olika skyttar. Den bör dock inte vara mindre än 45 grader eftersom det ökar risken att kroppens stabilitet i sidled minskar.

För att kunna slappna av i svankryggen skall man sitta mitt på hälen med en skinka på vardera sidan. Svanskotan hamnar då nära hälens undersida. Eventuellt kan man sitta någon cm mot fotens insida då detta kan stabilisera foten något i sidled. Ställningens balans påverkas till viss del av var man sitter på hälen.

Ställningens stabilitet beror till stor del på hur foten placeras på kudden. Det är viktigt att foten behåller samma läge under hela skjutningen. Sett bakifrån till vänster skall foten vara vertikal. Många skyttar har problem med att hälen med tiden trycks bakåt. Om foten lutar bakåt, bort från tavlan, kommer hela ställningen att bli instabil. Det kan dock vara fördelaktigt att luta foten några få grader framåt. Dels för att vikten inte verkar helt lodrätt ned på hälen och dels för att det står emot rekylkraften bättre. Om man lutar foten framåt kan man med fördel skära av skosulan i samma vinkel så att hela framkanten kan ligga an mot underlaget. Detta hjälper också till att hålla foten på plats. Om kudden inte är alldeles full kommer den att ge stöd åt foten i sidled genom att den sväller ut och upp på sidorna. För att öka stödet på fotens utsida kan man vrida kudden lite medurs jämfört med underbenet. Man kan även, för att få mer fyllning på utsidan, forma skåran några cm till vänster i kudden.

		Klicka för större bild	Klicka för större bild

Vänster fot och ben
Om byxorna stramar runt magen eller låret uppe vid ljumsken kan det leda till att pulsen påverkar siktet. För att undvika detta öppnar man skjutbyxorna helt och hållet runt magen. Dessutom drar man ned blixtlåset på baksidan av byxan till mitt på vaden.

Hälen placeras på tavellinjen så att underbenet blir lodrätt sett framifrån. Detta för att benet skall kunna vara helt avslappnat vilket är mycket viktigt. Om benet lutar åt t ex höger kommer tyngden av kroppen och bössan att trycka det ytterligare åt höger. För att åtgärda detta flyttar man foten till höger. Dessa justeringar är små och man flyttar foten några millimeter i sidled tills hela benet är avslappnat. Fotens placering och vridning är helt individuell och varierar mycket från skytt till skytt. Sett från sidan skall benet vara nära nog vertikalt. Ett alternativ är att placera foten lite längre fram så att benet pekar något mot tavlan. Detta kan vara bra om man sitter i en framåtlutad ställning då det håller emot kroppsvikten bättre. Skyttar med långa ben kan även använda detta alternativ för att få ned siktet till tavlan. Foten får inte dras tillbaka så långt att underbenet vinklas in mot knäkudden. Fotens placering och vridning påverkar även ställningens stabilitet och skall därför justeras med stor noggrannhet. Genom att vinkla foten kan man stabilisera benet något i sidled vilket kan begränsa siktets sidopendlingar. För mycket vridning ger muskelspänningar i benet. Nybörjaren kan börja med en vinkel mellan 30 och 45 grader.

	Klicka för större bild		Klicka för större bild

Rem och vänster arm
Remmen bör fästas antingen över eller under muskeln på baksidan av överarmen. På så vis stryps inte blodflödet genom muskeln och pulsslagen överförs ej till bössan. Dessutom måste man se till att remmen drar rakt ut från armen eller eventuellt lite från utsidan. Tittar man uppifrån ser man om remmen är vriden med- eller moturs runt armen. Om den är vriden medurs drar den från insidan. Eftersom en större blodådra löper längs överarmens insida kommer pulsen i så fall att påverka bössan. Av samma orsaker skall man inte dra åt remmen så hårt kring armen. För skyttar med breda axlar och långa armar passar det ofta att fästa remmen lågt på armen så att kraften från remmen inte verkar så mycket från vänster vilket kan ge problem med nollpunkten. Det kan dock ge lågt tryck från bakkappan i axeln. Remmen ska spännas så att armen kan vara helt avslappnad när nollpunkten ligger mitt i tavlan. Gevärets vikt skall bäras av remmen utan hjälp av någon muskel. Riktlinjerna för remmens användning är som synes de samma som i liggande. Det är dock sällan som rem och remfäste kan ha samma inställningar i båda ställningarna. Även remmens fastsättningspunkt runt överarmen kan behöva ändras.

Armbågen kan placeras på tre olika sätt och det påverkar överkroppens framåtlutning. Ett sätt som ger en framåtlutad ställning är att placera armbågen strax framför knäet så att knäskålen hamnar i fördjupningen på armbågens baksida. Ett annat sätt är att sätta armbågen i gropen som bildas uppe på knäet bakom knäskålen. Man får då en mer upprätt ställning. Ett tredje alternativ är att dra tillbaka armbågen något mot låret så att den hamnar i fördjupningen mellan den främre lårmuskeln och främre änden av lårbenet utan att för den skull stödja underarmen mot benet. Detta gör ställningen nästan helt upprätt samtidigt som armbågen kommer lite lägre. Båda effekterna underlättar för skyttar med långa ben att få ned siktet till tavlan. Som nybörjare provar man lämpligen mellanvarianten först.

Sett från ovan skall armbågen ligga på en linje mellan axeln och handleden eller något till höger om denna så att den hamnar strax till vänster om geväret, precis som i liggande. Man kan dock få en positiv effekt på stillahållningen om man, så att säga, böjer in armbågen mot bössan någon cm mer än i liggande. Detta eftersom gevärets vikt då hamnar mer rakt över knäet. Av samma orsak ska underarmen, sett från tavlan, nästan bilda en rät linje med vänster underben.

Stocken skall ligga mot tummens bas. Ligger den för långt ut i handflatan böjs handleden och bössan kommer inte att ligga så stabilt. Om stocken vilar för mycket på tummen känns det snabbt obekvämt och dessutom kan man få puls i geväret. Remmen ska läggas runt handens baksida så att handleden förblir rak. Om remmen löper för långt ned mot armen kommer handleden att böjas vilket inte är bra. Vänster hand skall vara avslappnad och inte greppa om förstocken. Handen skall placeras direkt mot remfästet i mjukdelarna mellan pekfingern och tummen. Detta underlättar intagandet av samma ställning inför varje skott eftersom rekylen då ej kan flytta stocken i handen. Rekylen kommer nu i viss mån att tas upp av vänster arm vilket kan innebära att armbågen flyttas vid skottlossningen när man skjuter med grövre kalibrar. Detta sker oftast om man har en upprätt ställning med armbågen placerad bakom knäet. Det behöver dock inte vara ett stort problem om man har dragit tillbaka byxbenet med armbågen så att den fastnar bättre. Eventuellt kan man efterhand bli tvungen att återställa armbågens placering när man känner att den har flyttats.

Mängden fyllning i knäkudden påverkar ställningen på flera sätt, indirekt bl a underarmens vinkel. Om man minskar fyllningen i kudden kan underarmens vinkel sett från sidan minskas, förutsatt att man justerar ned nollpunkten genom att minska remspänningen och flytta fram remfästet. En ökning av knäkuddens fyllning får motsatt effekt. 

Höger arm och axel
Höger axel måste vara helt avslappnad för att undvika slängskott.

Bakkappan fästs ungefär mitt på kolven och den placeras sedan på samma sätt som i liggande, d v s där nyckelbenet övergår i axeln. Genom att vinkla ut armbågen när man lyfter upp kolven med högerhanden kommer jackan att slätas ut så att bakkappan får god kontakt med axeln. 

Trycket från bakkappan i axeln beror delvis på remfästets placering och remspänningen men det skapas till stor del genom rätt kolvlängd samt även av att man sjunker ihop och släpper ut svankryggen vid anläggningen. En skytt med långa armar måste ha en lång kolv för att få tillräckligt tryck. Om man försöker skapa ett högre tryck enbart genom att spänna remmen eller flytta fram remfästet kommer axeln att tryckas bakåt vilket försvårar rekylupptagningen. Även remmens fästpunkt på vänster överarm påverkar trycket i axeln. Högre fästpunkt gör det lättare att få högre tryck i axeln eftersom remmen då håller emot trycket bättre.
 

Armen skall löst och avslappnat hänga ned. Armens tyngd kan då göra att kolven glider nedåt i axeln. Detta tyder på att trycket mellan bakkappan och axeln är för lågt. Lösningen blir då att förlänga kolven. Man kan också förbättra bakkappans fäste i axeln genom att så att säga omfamna bössan. Efter isättning av kolven i axeln sträcker man då ut och fram armen längs stocken i en horisontell cirkelrörelse innan man släpper ned armbågen och griper tag i pistolgreppet. Bakkappan kläms då fast bättre. Man skall eftersträva en rak och avslappnad handled. Bakkappans placering i axeln måste vara lika inför varje skott annars får man olika rekylupptagning. Det underlättar om du tar tag i kolven med högerhanden och placerar den på rätt ställe.

Klicka för större bild

Överkropp
Av samma orsak som man öppnar byxorna skall man även knäppa upp jackan. Det räcker om den är knäppt enbart runt bröstkorgen eller ännu mindre.

Axelpartiet skall vända mot tavlan så att man så att säga skjuter ut ur ställningen. Axlarnas vinkel från tavellinjen bör vara omkring 20 grader. För att uppnå detta på ett riktigt sätt skall man vända bröstet rakt mot tavlan innan man sätter sig på höger häl. På så vis vänds även bäckenet mot tavlan och man slipper vrida ryggraden för att få fram högeraxeln. Om höger axel pressas för mycket bakåt av kolven så att skuldrorna ligger mer parallellt med tavellinjen kan man säga att man skjuter tvärs över ställningen. Detta skapar ofta problem med rekylupptagningen, pulsen samt ställningens stabilitet och balans.

Ryggen skall ej böjas i sidled eftersom det kan ge problem med balansen. Detta underlättas om man sitter rätt på höger häl så att bäckenet ligger i rät vinkel mot ryggraden. 

Överkroppen är normalt något framåtlutad men större delen av kroppens vikt vilar fortfarande på knäkudden. För att skapa en del av trycket mellan bakkappan och axeln ska man slappna av och sjunka ihop så att svankryggen släpps ut. Kroppens framåtlutning kan påverka siktets sidopendlingar men det är bara genom att prova olika lutningar som man finner vad som passar bäst. En framåtlutad ställning svarar bättre mot rekylen och rubbas inte lika lätt som en mer upprätt ställning. Detta medger snabbare skytte.

Sett bakifrån skall överkroppen vara relativt upprätt så att ställningens tyngdpunkt hamnar nära tavellinjen mellan vänster häl och knäkudden. Detta gör att endast liten del av vikten vilar på höger knä och det känns i början som om man lutar kroppen till vänster. Om tyngdpunkten ligger för långt till höger om tavellinjen försämras rekylupptagningen och siktet hoppar till höger vid skottlossningen.

För att få största möjliga stillahållning skall man sträva efter att vara helt avslappnad i överkroppen, d v s i svankryggen, i sidorna vid midjan, i magmusklerna samt mellan axlarna. Om man måste använda muskelspänning för att kroppen inte ska falla åt sidan kan det bero på att tyngdpunkten ligger för långt till höger om tavellinjen.
 

Klicka för större bild

Huvudet
Ögat fungerar bäst när det tittar rakt ut ur sin sockel. När man skjuter knästående är det lätt att få en relativt upprätt och därmed bra position för huvudet. Positionen beror bl a på kroppens framåtlutning och vänster underarms vinkel.

Balansorganen kan inte påverka ställningen lika mycket som i stående så huvudets lutning är mindre viktig i knästående. Grundregeln är ändå att man skall föra bössan till ögat istället för tvärtom.

Huvudets tryck mot kindstödet påverkar träffläget genom att rekylupptagningen ändras. För att undvika problem med detta måste man justera kindstödet så att ögat ser rätt igenom dioptern när nacken är avslappnad. Dessutom skall trycket från kinden vara lika för varje skott.

Balans och stabilitet
För att uppnå en avslappnad inre skjutställning krävs en stabil plattform med god balans. En sådan ställning är både lätt och snabb att inta och har dessutom högre potential för att skjuta höga poänger. En skjutställning med mindre stabil plattform tar längre tid att inta eftersom den är beroende av att ställningen är perfekt balanserad vilket kräver mer justeringar av olika kroppsdelar för att åstadkomma. För att kontrollera ställningens stabilitet kan man luta huvudet, först till vänster och sedan åt höger. Man förskjuter då tyngdpunkten i sidled. Om ställningen har en stabil plattform kommer vänster fot respektive höger knä att ge ett bestämt stopp som håller emot. Ställningen faller då inte mer åt sidan trots att man fortfarande är avslappnad i hela kroppen. Om stoppet är obefintligt eller svagt när man lutat huvudet åt vänster skall man flytta vänster fot något till vänster tills det blir mer bestämt. När stoppet till höger är obestämt ska man öka vinkeln på höger ben. Dessa två åtgärder ökar storleken på den triangel som bildas av vänster fot samt höger knä och tå, därmed blir plattformen stadigare. Åtgärderna påverkar också nollpunkten som därför måste justeras. Vrider man isär vänster fot och höger knä för mycket uppstår naturligtvis spänningar i benen vilket inte är bra.

Höger fots lutning sett bakifrån till vänster har stor påverkan på ställningens stabilitet under skottlossningen. Om hälen pekar bakåt, ut från kroppen, kommer rekylkraften att slå dig ur ställningen för varje skott.

När man blundar och slappnar av (intar den inre skjutställningen) för att kontrollera nollpunkten kan det hända att överkroppen långsamt vill falla åt endera sidan. Denna lilla obalans kan bero på att man sitter lite fel på höger häl så att bäckenet lutar och ryggraden böjs i sidled. Det räcker då oftast att man flyttar ändan några millimeter i sidled på hälen för att komma helt i balans. Om tyngdpunkten ligger för långt till höger om tavellinjen kommer man istället att direkt falla till höger när man slappnar av i ryggen. Man måste då justera vikten till vänster så att överkroppen sett bakifrån blir nästan upprätt.

Puls
I knästående har nog alla skyttar upplevt att pulsen kan få siktet att taktfast pendla i sidled. Denna pendling kan bero på flera orsaker och kan därför vara svår att bli av med.

För att i möjligaste mån eliminera ett riskområde öppnar man upp jacka och byxor runt magen och benen. Dessutom försöker man undvika spända magmuskler. En annan orsak kan vara att remmen har en ogynnsam fastsättningspunkt på överarmen. Pulsrörelsen kan också komma av att man skjuter tvärs över istället för ut ur ställningen. Även kroppens framåtlutning kan påverka varvid man får prova sig fram till vilken lutning som ger minst puls i bössan. Dessa åtgärder kan det vara svårt att hinna testa på tävling, i alla fall när det gäller nationellt skytte. Det finns dock något att göra även om man bara har kort tid till förfogande.

Om siktet pendlar fram och tillbaka över tavlan trots att man tycker sig ha intagit rätt yttre och inre skjutställning med avslappning, balans och stabilitet skall man prova att vrida vänster fot. Foten vrids runt hälen så att tårna flyttas några millimeter åt gången. Oftast ökar man vinkeln men aldrig så mycket att det uppstår spänningar i underbenet. Då är det istället dags att öka eller minska vinkeln på höger ben något och därefter återigen prova olika vinklar på vänsterfoten. Se upp så att fotens vridning inte gör att underbenet lutar i sidled. Om man har fäst remmen under muskeln på överarmens baksida kan det många gånger hjälpa att flytta ned remmen några millimeter.

Nollpunkt
Precis som i liggande är det viktigt att nollpunkten ligger mitt i tavlan inför varje skott och man skall aldrig använda muskelkraft för att korrigera den. Justeringar av nollpunkten i sidled görs genom att vrida hela skjutställningen runt knäkudden. Man flyttar alltså vänster fot samt höger knä och tå så att en riktig ställning bibehålls. Vid lite större korrektioner måste man även vrida med kudden så att den fortfarande ligger på rätt sätt under vristen.

Kontroll och justering av nollpunkten går till på följande vis: Inta skjutställningen, blunda samt andas med magen för att slappna av i hela kroppen och inta den inre skjutställningen med rätt tyngdpunkt. Var noga med att slappna av i vänster underben och båda låren, svankryggen, magen och i sidorna runt midjan samt i vänster arm, höger axel och mellan axlarna. Öppna nu ögonen och kontrollera var siktet pekar. Vid stora korrigeringar är det bäst att resa sig upp och inta ställningen på nytt. För att ändra nollpunkten i höjdled, t ex nedåt, kan man flytta ned bakkappan någon millimeter på kolven eller flytta fram vänster fot några millimeter. Stora ändringar av vänster fots placering skall undvikas då det påverkar den inre skjutställningen alltför mycket. För större justeringar kan man förlänga remmen och samtidigt flytta fram remfästet (längre bort från avtryckaren). För att justera upp nollpunkten gör man tvärtom. Om man ändrar remspänningen måste man för att behålla samma tryck i axeln även justera remfästet. Var försiktig med att ändra bakkappans placering i axeln eftersom kraften från rekylen då får en annan angreppspunkt.

Om man ofta har problem med att få ned nollpunkten och samtidigt bibehålla en riktig skjutställning är det ett tecken på för lite fyllning i knäkudden. Mer fyllning ger högre kropp och sänker nollpunkten samt tvärtom. 

När man skjuter lite grövre kalibrar måste man se upp så att inte höger knä flyttas av rekylkraften vilket ändrar benets vinkel och därigenom flyttar nollpunkten. Detta tyder på för lite tryck på höger knä som kan åtgärdas genom att flytta knäkudden lite närmare tårna.

Första gången
Knäpp upp jackan och byxorna samt dra ned blixtlåsen på baksidan av byxbenen. Öppna eventuellt också på baksidan av höger skoskaft. Justera bakkappan så att den sitter mitt på kolven och förläng remmen så långt det går. Forma knäkudden och placera den i 60 graders vinkel på tavellinjen.

Placera vänster häl på tavellinjen såpass långt fram att vänster underben kommer att kunna bli lodrätt. Vänd sedan bröstet rakt mot tavlan och sätt dig därefter på kudden så att skåran hamnar mitt under vristen. Sitt mitt på hälen med en skinka på vardera sidan och se till att foten är lodrät sett bakifrån till vänster. Nybörjaren placerar höger knä så att benet får en vinkel på omkring 60 grader. Vänster fots vinkel är normalt något mindre, prova med 30-45 grader. Vänster armbåge placeras mitt på knäet i gropen som bildas bakom knäskålen. Ta upp bössan och placera vänster hand på stocken så att geväret pekar mot tavlan samtidigt som du får god kontakt med bakkappan i axeln. Dessutom skall huvudet bekvämt kunna läggas ned mot kindstödet. Axelpartiet skall vara riktat mot tavlan i ca 20 graders vinkel och tyngdpunkten skall ligga nära tavellinjen mellan knäkudden och vänster häl. Sätt fast remfästet 1 cm framför handen och fäst remmen. Ta upp bössan igen och spänn remmen tills gevärets hela vikt bärs av remmen. Vänster armbåge skall hamna något till vänster om bössan. Blunda, slappna av och inta den inre skjutställningen. Känn efter om du sitter i balans samt om höger fot är stadig i sitt läge. Kontrollera var nollpunkten ligger. Om nödvändigt justerar du hur du sitter på foten, vänster fots placering samt vinklarna på vänster fot och höger ben tills ställningen känns stabil. Dessutom skall vänster arm, höger axel, överkroppen samt benen nu vara helt avslappnade samtidigt som nollpunkten ligger på tavlan.

© Skytteskolan