Träningsdagbok förs efter varje träning och tävling och den är ett användbart redskap för en seriös skytt. Det viktigaste man för in är vilka nya variationer av skjutställningar och teknik man har provat samt vilken effekt de hade. Dessa anteckningar hjälper skytten att utveckla bra skjutställningar, förbättra tekniken, ta fram fungerande tävlingsförberedelser m m. Man riskerar inte att glömma någonting och slipper att lära sig samma saker om igen inför varje ny säsong. Rätt använd fungerar dagboken som en slags tränare. Den gör träningen mycket effektivare så att man fortare och lättare når högre resultat. Vid formsvackor kan man gå tillbaka i träningsdagboken och utnyttja tidigare erfarenheter för att snabbare hitta rätt spår igen. Dagboken bestämmer vad man skall träna på nästa gång. Det vill säga att man måste läsa dagboken före varje träning. För att träningen skall bli effektiv måste man ha en arbetsuppgift klar innan man börjar träningen.

Försök att skriva dagboken i en positiv anda. Några punkter som kan finnas med är bl a:

1 Huvud: Datum, tid, plats och typ av skjutning.

2 Förberedelser: Sömn, mat, uppvärmning, fysiskt och mentalt tillstånd samt åtgärder, filter, ringkorn, vind- och ljusförhållanden, restid till banan, obetalda räkningar, gräl med flick- eller pojkvän, känslor och tankar.

3 Genomförande: Justeringar av skjutställningar och utrustning samt dess effekt, fysiskt och mentalt tillstånd samt åtgärder, koncentration, rekylupptagning, avslappning, känsla och muskelspänningar, banförhållanden och tavelhöjd.

4 Resultat: Träffläge på sämre skott, avståndsbedömning.

5 Analys: Remlängd och inställning av bakkappa samt remfäste. Varför gick det bra eller mindre bra? Vilka känslor och tankar hade jag samt inverkade de positivt eller negativt på skjutningen? Arbetsuppgifter: Vad ska jag träna på nästa gång och vad skall jag testa? Vad ska jag vara uppmärksam på nästa gång?

6 Övrigt: Mental och fysisk träning samt balansträning.

Givetvis skall även torrträning föras in i dagboken.

Med "fysiskt och mentalt tillstånd samt åtgärder" menas: Var du nervös? Hade du hög puls och fjärilar i magen? Tänkte du fel tankar? Var du rädd att skjuta dåligt? Vad gjorde du åt det? Andades med magen? Använde tankestopptekniken? Fokuserade på arbetsuppgifter? Satte skyttet i perspektiv? Det är viktigt att skriva ned vilka känslor man hade före, under och efter tävlingen. På så vis kan man identifiera vilka känslor och tankar som medför ett sämre resultat samt hur man undviker dem. Omvänt lär man sig också vilka känslor och tankar som är positiva samt hur man framkallar dem.

Genom att notera skjutbanans eventuella egenheter kan man undvika överraskningar och man kommer att vara bättre förberedd nästa gång man ska skjuta på samma bana. Det kan gälla vindförhållanden, skjutvallens lutning, mirage, solens infallsvinkel m m.

En kort analys gör man efter varje skott. Om det gick dåligt försöker man hitta felet och kontrollerar att man gör rätt nästa skott. Varje träning och tävling skall analyseras så att man hittar en arbetsuppgift inför nästa gång. Man lär sig också vilka faktorer som påverkar vilka känslor och tankar man har inför tävlingar och kan då komma fram till effektiva tävlingsförberedelser. Efter en säsong skall hela säsongen analyseras på motsvarande sätt. Med hjälp av träningsdagboken kan man förbereda sig på vad som kan ske under en tävling så att man vet hur man skall tackla problem som kan uppstå. Man ska även vara förberedd på att man inte har förberett sig på allt.

Man kan med fördel göra ett sorts formulär som man tar kopior av och fyller i efter varje skjutning. Efterhand kommer dagboken att bli ganska omfattande och lite oöverskådlig. Därför måste man göra en mall för varje skjutställning där man allteftersom skriver upp vad man skall tänka på. Man kan dela upp ställningen i hur många punkter man vill, t ex fötterna, höften, ryggen, axlarna, vänster arm, avfyrning, bakkappa m fl. Efter ett träningsuppehåll studerar man mallen för att snabbt hitta rätt ställning igen.

© Skytteskolan